Vilse i pizzan
Vår första nattågsupplevelse började med precis det vi minst ville, att vi skulle öppna dörren till en kupé med fyra redan sovande människor. Dessutom hade vi ”sängarna” högst upp, vilket som gjorde det hela ännu jobbigare. Vi var tvugna att klättra i mörkret uppför stegen med tungt bagage. Som grädde på moset hade de dessutom lagt sitt bagage på vår plats. Så det hela slutade med att Johan fick sova ihoptryckt med sin ryggsäck vid fötterna. Utrymmet över sängarna var så litet att jag inte ens lyckades få av mig min bh, inte heller min kjol. Alltså blev det en tropisk natt (Johan upptäckte på morgonen att någon satt värmen på max i kupén). Under natten skedde även den dramatisk händelse att okänd kvinna i nedersta sängen smekte hans ben och kallade honom Marco när han var påväg till toan på natten. Som svar väste Johan ”no, toilet”.
Efter att ha lyckats köpa vattenbuss-kort och ta oss ut till vårt hostel på en ö, fixade vi oss så gott det gick (vi hade inte borstat tänderna) och åt även en snabb frukost i den ovanligt snygga lobbyn.
Så begav vi oss tillslut ut för att upptäcka Venedig. Första anhalten var såklart san marco-platsen som kryllade av asiater med paraply, solen gassade och köerna till sevärdheterna var långa. Vi bestämde oss för att skita i traditionerna och upptäcka andra delar av Venedig.
Vi tog vattenbåten mot rialto-bron och promenerade sedan runt i san polo området i jakt på ett populär pizza-slize ställe.
Detta var första gången vi gick vilse. Vi virrade säkert runt i en timme innan vi tillslut hittade pizzan som levde upp till alla förväntningar.
Planen var att vi skulle vandra ner mot ett annat område i Venedig. Men vi gick åter vilse och hamnade helt fel. Försökte trösta oss med en öl och ett glas vin. Men trösten blev till ett skott i nacken när det visade sig att ölen kostade 12euro.
Åter igen gav vi oss på att hitta området vi letade efter men vi hamnade åter igen helt fel. Den här gången i ett område där vi inte såg en annan turist på hela tio minuter. Allt som fanns var tysta gator med kläder på tork, samt ett gäng med italienska tanter med hundar. Vi var mycket exalterade över att fått se en helt annan del av Venedig, irritationen förblev därför hyfsat återhållsam när vi insåg att vi hade gått helt fel och befann oss vid våran startpunkt.
Vi tog en båtbuss tillbaka till sanmarco och där strövade vi runt tills vi bestämde oss för att bege oss mot hostelet. Detta gick dock inte så smidigt som vi tänkt då vi gick på fel båt, fick åka tillbaka med en annan båt och sedan gå långt för att slutligen hitta rätt. Där någonstans brast humöret. Inte blev det bättee när vi insåg att vi fått ett par märkligt placerade sängar i vår sovsal. Det återkom dock när vi satt utanför hostelet vid vattnet med varsin spritz och såg solnedgången.
Dagens minus: Venedig är en hopplös stad att hitta i. Vi brukar vara ett starkt team, han med sitt lokalsinne och jag med mitt kartsinne. Men idag var vi ute på hal is.
Dagens plus: även om detta kan tyckas vara ett negativt inlägg har vi mestadels haft en fantastisk dag. Vi har ätit gelato och tittat på gondoler som åkt förbi i de små gränderna. Sett fantastiskt vackra broar och gågator. Skrattat åt poserande turister och ätit en märklig hamburgare.
Imorgom beger vi oss till Trieste för att sedan på något sätt ta oss över till Slovenien vilket verkar svårare än man kan tro.
