Vilda apor & bergsbestigning

Idag var dagen vi råkade ta oss förbi säkerhetskontrollen och biljettkontrollen på busstationen. Vi vet ärligt talat inte riktigt hur det gick till. På något sätt lyckades vi i vår förvirring ta oss in bakvägen mycket tack vare några på fikarast som släppte igenom oss genom en bom. Helt plötsligt var vi vid bussarna och en kraftig dam skickade in oss på stationen så att vi kunde göra det hela på rätt sätt.

Hur som helst kom vi fram till nationalparken som ligger cirka 50 minuter från vårt boende. Vi hade fått rådet att vandra upp för ett berg nära ingången då det skulle vara mindre trängsel där. Det var över 3000 trappsteg och svetten rann längs ryggen, men upp kom vi.

Vi träffade många vilda apor på vägen. För det mesta gick mötet mellan människa och apa bra men en kvinna hamnade i dispyt med en av de äldre och slog denna med en handduk. Inte bra. En apunge bråkade även med mig genom att ta tag i min kjol och skrika. Stämningen hade kunnat bli hotfull men som tur var släppte den tyget snabbt.

Nationalparken innehåller en helt obeskrivlig skönhet. Det ser ut som något från en fiktiv värld och är därför helt omöjligt att ta in.

Vi vandrade ner igen för att sedan börja en 7km lång vandring längs en flod nedanför bergen. Det enda vi åt under dagen var i princip de här risklubborna och lite potatis(vi glömde bort att äta).

Överallt fanns det roliga skyltar om att man inte fick mata aporna eller störa dem. Självklart bröt alla mot dessa regler. På bilden ovan har några gett en apa ett oöppnat paket bullar och sen ställt sig i en ring runt den för att se på när bullarna förtärs.

Även denna promenad var fruktansvärt vacker. Men på slutet var våra fötter helt förstörda och vi var så hungriga att allt vi kunde tänka på var pommes.

Så efter bussturen hem blev det big mac hemma i rummet som förövrigt ser ut såhär.