到 Pingyao

Imorse hoppade vi upp 07 efter att ha sovit som grisar. Vi hoppade allt vad frukost hette och drog direkt till 北京西火车站, Pekings västra tågstation.  Där var uppdraget att hitta biljettluckan för att hämta ut våra biljetter. Det var mängder av folk som käkade snabbnudlar på marken och alla utom en snäll universitetsstudent sprang förbi oss. Denna underbara man visade oss vart vi skulle och följde oss dit!

”Biljettluckan” var mer av en biljettsal. Skitstor alltså. När biljetterna var uthämtade begav vi oss in på stationen och köpte vi lite frukost ( en köttig macka och en juice var ).

Precis som allt annat här så var stationens bestånd av rulltrappor något utöver det vanliga. Se nedan.

Stegen för att ta sig in på stationen och till tåget beskrivs bäst i punktform.

1. Biljettuthämtning
2. Biljettkontroll
3. Säkerhetskontroll ( röntgen av väskor )
4. Insläpp i stora hallen, där man kunde köpa käk & grejer!
5. Biljett och säkerhetskontroll
6. Väntan i 1 av 12 specifika, jättestora hallar.
7. Vänta på att ens tågnummer kommer upp på en av de stora tavlorna.
8. Gå till kön för insläppet till perrongen där ditt tåg ankommer. Blåa kön om du har blå biljett, rosa kön om du har rosa biljett.
9. Spring till perrongen, in på tåget.
10. Biljettkontroll på tåget.

Tåget förresten, satan vad fort det gick. Höll 300 km/h nästan hela vägen.

PINGYAO

Efter 4timmar på rälsen var vi framme och blev upphämtade av en tjej på vårt hostel. Hon körde som en säker galning och sicksackade mellan hålen i vägen. Trafiken är helt knäpp här, alla tutar och kör på som om de inte ens visste att bromsen existerar.

Väl framme åt vi snabbnudlar på golvet och njöt av synen av ett eget rum som vi betalar ynka 50kr var för. Vi läste även ett brev vi fått från hostel-ägaren där han bad om ursäkt tusen gånger för att han inte kunnat vara där och hälsa oss välkomna. Han var nämligen best man på sin brors bröllop idag. Värd ursäkt ändå.

Pingyao är Kinas bäst bevarade antika stad med stadsmur. Vi började därför vår eftermiddag med att vandra längs muren och titta ner på de gråa små husen. Jag var rädd att staden skulle kännas för mycket som Disneyland pågrund av den stora turisttillströmningen på den lilla ytan. Men så fort man lyckas ta sig bort från turistgrupperna med flaggorna och mikrofonerna finns något genuint inbäddat bakom souveniraffärena.

Vi besökte Rishengchang museet som består i en byggnad som på 1800talet var Kinas första bank.

Kvällsmaten blev en rätt speciell för pingyao, kattöron (nudlar formade som kattöron(!!)), kalla nudelrullar med dipp och stekt ris. Kattöronen levererade starkt.

Här kommer förövrigt den utlovade bilden på en man med uppkavlad tröja: