tara

Vi sov så gott i det nya boendet. Svalare och mer plats. Samt helt tyst då det ligger längst upp på en gata nära en skog. Utvilade vaknade vi därför upp vid 8 och begav oss till det närliggande bageriet. Här köpte vi mackor, croissant, ett oklart rulltårteliknande bakverk och fruktansvärt äckligt kaffe från en automat.

Vi gick sedan tillbaka till vår gata och ställde oss där för att vänta på att bli upphämtade av Durmitor Adventure. Efter en förvirrad diskussion med ägaren via Whatsapp så kom vi dock fram till att det var bättre att vi promenerade till detas kontor. Så det gjorde vi. Vid kontoret fick vi vänta tillsammans med gruppen vi skulle åka med. Vi slungades sedan in en van och begav oss mot Tara river. Vi skulle nämligen testa forsränning.

Först kom vi fram till en byggnad där vi i ett raskt tempo fick flytväst, hjälm och dykskor. Vi fick även en vattensäker påse att lägga torra kläder i samt våra mobiler. Resten av grejerna hamnade i baksätet på bilen. Sedan åkte vi till startplatsen för turen.

Vi blev dirigerade till en båt med 5 andra från bilen. Dessa verkade som trevliga och lugna personer så det kändes tryggt. I båten hade vi även en guide från företaget som satt där bak och bestämde vad vi ska göra. Han gav olika direktiv för hur vi skulle paddla: all together go, left go, right go. Efter ett tag gav han även direktivet: swim now, out of the boat. Och då fick vi helt enkelt hoppa i det kristallklara vattnet och simma längs båten. Den här badturen i början av turen var inte så kall, vi uppskattar att det var runt 15 grader. Överlag så är det inte så mycket vatten den här tiden på året. Så det var lugnt både att simma och paddla.

Vårt första stopp blev vid ett vattenfall där vi fick 15 minuter att titta och fota. Mycket vackert. Sedan fortsatte vi under Tara bridge.

Vi åkte vidare. Det blev lite forsränningsstämning ibland men överlag var det mest att glida med och njuta av den vackra naturen.

Sedan var det dags för klipphoppning. Vi blev instruerade att hoppa ur båten i vattnet igen. Den här gången var det mycket kallare, runt 10 grader. Detta ledde till att en tjej i vår grupp fick panik och försökte klättra upp på sin killes rygg i vattnet. Som tur var kunde han ta tag i båten och guiden drog upp dem.

Jag (Lina) var snabbt upp för att hoppa. Som vanligt kaxig när det kommer till vatten. Efter att ha hoppat (4-5 m) blev det dock dramatiskt då jag fick näsblod (jag gissar att jag råkade riva mig själv med nageln i hoppet). Det blödde ganska rejält, så guiden såg smått oroad ut när han håvade in mig med ett rep. Jag fick sitta på en sten och titta upp i himlen för att få det att sluta. Samtidigt kunde jag spana på alla andra som hoppade. Några var riktigt modiga och hoppade från en högre avsats. Johan tvekade lite men vågade till sist hoppa! Alla i vår grupp hoppade förutom panik-tjejen.

Precis när vi skulle åka blev det drama igen då en tjej från en annan grupp skrek efter det rep som vår guide hade använt för att håva in oss. Han var ju dock redan i båten och påväg att paddla iväg med oss. Detta ledde till att hon bara gav upp och flöt iväg. En båt var dock snabbt ute och hämtade henne.

Sista biten fick vi lite spännande naturupplevelser då vi såg en rovfågel med en orm i munnen samt en jättestor fisk. Fisken verkade vara speciell för vår guide blev jätteexalterad och skrek till de andra guiderna i de närliggande båtarna.

Sedan var vi vid slutpunkten och hjälptes åt att bära upp båten till bilen. Vi gissar på att vi då hade åkt längs floden i cirka 2 timmar.

På vägen hem stannade vi vid Tarabron och fick nu njuta av utsikten ovanifrån. En kille i gänget skulle åka zipline så vi hejade på honom. Vi fick även lite information om bron av guiden, tydligen sprängdes en del av bron bort under andra värdskriget för att hindra tyskarna. Detta har gestaltats i en film som blev poppis i Kina, Kina har därför bidragit till att bygga upp bron vilket också gjort att det är ett poppis resemål för kinesiska turister. Ungefär så, om vi förstod rätt.

När vi kom tillbaka till Žabljak var vi mycket hungriga. Vi gick till en närliggande restaurang och Johan åt en gigantisk pirog. Vi drack även väldigt gott kaffe för 1,2€!

Vi var väldigt trötta efter upplevelsen och valde därför att vila i några timmar. Sedam begav vi oss ut för att äta mat, vi hamnade på den mycket populära restaurangen d’oro. En mycket speciell byggnad med en stor björn utanför. Jag åt fyllda paprikor och Johan åt kalv. Vi åt även den montenegriska salladen šopska. Allt var väldigt gott. Generellt gillar vi maten här mer än i Kotor. Det är rustikt och rejält. Allt känns hemlagat med kärlek. Härligt! Sedan vandrade vi hem i mörkret.