Coloradokonferens

Under tisdagen körde min konferens igång på riktigt. Uppladdningen blev en av de sjukare frukostarna i livet. Vi gick till Lucile’s Creole Cafe för att få smaka på den stad som är högst upp på min USA bucketlist: New Orleans. Detta ledde till att vi råkade beställa in fyra gigantiska donuts + buttermilk cake + varsin överdådig frukosttallrik. En stackars kvinna som satt bakom oss och beställde en ”light breakfast” fick en smärre chock när hon fick in kakan. ”There’s a new chef, so they’re a bigger than usual” blev svaret.

Vi spenderade sedan dagen mätta på olika håll. Jag presenterade min poster och Johan hängde i lobbyn med sin dator.

På kvällen var det välkomstmottagning på en takbar. Det var öppen bar och fri tillgång till pizza. Vi drack ”spicy mango margaritas” och minglade.

Om onsdagen finns det inte mycket att berätta. Vi åt lunch med min chef på Pearl street pub. De hade helt fantastiska hamburgare. Men vi tog enbart kort på deras bison.

Torsdagen var sista dagen på konferensen. Vi åt en galen frukost igen. Den här gången på en kedja vid namn Snooze, an A.M. Eatery. Jag åt upside down pineapple pancakes. Johan åt någon corned beef, ägg, muffin och rårakor. En sak vi älskar med USA är att man får svinstora kaffekoppar och hur mycket påfyllning man vill.

De hade en väldigt rolig godisbutik här i Boulder också. Vi kunde inte låta bli att handla lite märkliga saker.

På kvällen var det bankett. Först middag som bestod i en märklig buffé som hämtades på tefatsstora tallrikar. Vi hade råkat välja ett bord som tydligen var på ”dansgolvet” och fick därför byta rum precis innan talen. Sedan blev det dans, vår research society är känd för att kunna riva av ett dansgolv. Och ja det blev ett jäkla drag. Men det roliga var slut redan vid 22. Snopet! Trots alla dessa konstigheter hade vi en rolig kväll med våra bordsgrannar (vi var alltså inte så ensamma som på bilden). Snipp snapp slut så var konferensen slut.