Vinterpalats, duggregn & kaviar

Igår gick vi nästan 30,000 steg = inatt sov vi som klubbade sälar.Vi hade blivit instruerade att frukost serveras 8.00, så vi masade oss upp & blev bjudna på bröd & ost & skinka, yoghurt och ägg. Frukosten var bra . Men ägget var sjukligt överkokt. I periferin kan man även se vad som benämns som ”the fireplace” på hotellets hemsida.Planen för dagen var att vi skulle titta på hermitaget, så på vägen dit kompletterade vi frukosten med varsin kaffe.Vi vandrade längsmed Nevsky och svängde av mot vinterpalatset, som var pråligt från första anblick. Något de inte investerat i var dock skyltar. Så först efter en liten stunds runtkikande hittade vi ingången. Här rådde det stor förvirring i allmänhet och folk stod i långa köer. Vi köpte varsin biljett i en biljettmaskin med lite luskande så tog vi oss fram till slutsatsen att den gjorde så man fick gå förbi hela kön. Vi räddade med oss ett par italienare bakom oss. Men resten av den hundra meter långa kön stod ovetandes och väntade helt i onödan. Biljetten kostade sjukt nog bara 700 rubel, alltså 100 sek.Prio 1 inne på vinterpalatset var att leta rätt på en karta, tätt följt av att inse hur galet stort det egentligen är. Vi försökte hålla oss i kanterna och jobba oss igenom alla rum. ( Det var totalt drygt 400 rum ). Vi missade några, några var mindre intressanta, men den stora massan av de var bara galet pråliga. Vid ett tillfälle såg vi tydligen så bortkomna ut att en tavelvakt pekade oss mot ett gäng rum vi var tvungna att se. Hon uppfattade oss som européer som ville se europeiska konstnärer. Vi uppfattade Raphaël, Da Vinci & Michelangelo, så vi lydde henne.Efter 4 timmar & tiotusen steg så började vi känna oss färdiga med galenskapen och tog oss ut. Siktet var inställt på mat & besvikelsen tog oss inte nådigt när ”Gogol” (гоголь), där vi tänkt äta var full. Vi lyckades dock boka ett bord till 18 istället. Så det fick bli munkar & kaffemjölk ( deras ord, inte mina ) på PYSHECHNAYA till lunch. Tokgoda. Lina ville köpa fyra stycken, vi köpte sex, men vi borde tagit minst åtta.Med fett & socker i blodet orkade vi med att besöka dagens katedral, savior of the spilled blood. Här var det ombyggnation som gällde, så den övre delen av katedralen fick inte ens komma med på bild. På insidan var det dock andra bullar, varenda vägg var prydd med mosaiker av olika bibliska skeenden. I mitten kompletterades hela alltet av en jesus som kikade ner på en.Strax efter 16 var vi ute ur katedralen och spatserade runt en stund, vi kikade i en bokhandel där Lina köpte en Nabokov-bok hon inte hittat i Sverige och sen bestämde vi oss för att sätta oss ner och ta det lite lugnt fram till restaurangbesöket.Sedan var det äntligen dags för Gogol. Den trevliga hovmästarinnan gick helt upp i sin roll som en 1800-talsdam. Författaren Nicolaj Gogol levde under tidigt 1800-tal och resturangen var uppbyggd för att likna ett vardagsrum från den tiden. Vi beställde rysk kaviar med blinier, kyckling kiev och stroganoff. Till dryck blev det vodka och pilsner. Vi tänkte nog att vi skulle få vodkan till kaviaren, men servisen verkade bedöma den som mer lämplig till huvudrätten, så det fick bli så. Den ryska kaviaren serverades högtidligt i en skål med is, vi såg till att äta vartenda ägg. Vid varmrätten satte sig en gubbe vid pianot för att spela men han blev så stött av att musik fortfarande var på i högtalaren att han demonstrativt satt med armarna utmed kroppen och stirrade på pianot. En servitris löste dock situationen och sen körde han igång för fulla muggar. Efter mycket goda men kolhydratsfattiga varmrätter beställde vi hemmagjort ingefärs-te och efterrätt. Lina tog dumplings fyllda med körsbär och jag åt crème brulêé. ( Vilket jag nu slutgiltigt kan konstatera att jag verkligen tycker är skitäckligt ). Maten var tokbillig, men den ryska kaviaren smetade på notan lite.Sist och minst så testade vi rysk choklad medan vi skrev det här. Helt ok !