Vatikanstaten

Imorse sa vi hejdå till Fabrizio och Napoli. Vi tyckte att 45 minuter skulle räcka gott och väl för att ta oss till tågstationen med tunnelbana samt hitta fram till tåget. Vi hade inte räknat med att tunnelbanan skulle vara i rusningstrafik till den grad att vi inte kom in i vagnen med våra väskor. Det hela slutade med att vi kom med 15 minuter innan vårt tåg mot Rom skulle avgå. Jag var fast besluten att inte missa tåget eftersom jag redan missat ett tåg i Italien (när jag och Susanna tittade fel på avgångstiden i Florence och fick åka första klass till Verona) och kände att jag inte ville att det skulle vara en förbannelse. Vi sprang därför upp för rulltrapporna och hela vägen in på stationen. I sista stund lyckades vi kasta oss på tåget och hitta våra platser. Svettiga och eländiga fick vi sedan sitta bland de italienska affärsmännen. När vi närmade oss Rom kom en galen högjud konduktör och gav oss vattenflaskor och små påsar med kex i. ”DON’T ASK. IT’S FREE” skrek han och tittade förebrående på Johan. När Johan även bad om att få gratis kaffe skrek han ”YOU DARE TO ASK FOR MORE”, dock hade han glimten i ögat och Johan fick sitt kaffe.

Väl framme i Rom promenerade vi till hotellet som ligger när tågstationen. Rummet var betydligt finare än vad vi räknat med och personal instruerade oss i hur vi skulle ta tunnelbanan till Vatikanen. Ironiskt nog besökte vi inte Vatikanen från första boendet som var beläget bara några hundra meter ifrån ingången. Detta berodde dock på att vi misstänkte att köerna skulle va värre på en lördag än en onsdag.

Vi hoppade av tunnelbanan och begav oss återigen till Panino Divino för att äta lunch. Den här gången åt vi båda en macka med skinka, balsamico och ost. Mums.

Vi blev chockade över hur lätt det var att ta sig in på Vatikan-museet. De stängslen som används för att tygla köerna stod oanvända och vi kom in på bara några minuter. Efter att ha betalt för inträdet (16€) och audio guiden (7€) var vi redo för den långa vandringen genom de långa korridorerna och trapporna som utgör den delen av Vatikanen man får titta på. Det fanns en massa olika utställningar med den gemensamma nämnaren att de alla har skapats av olika påvar över flera århundranden. Det bästa rummet var ”The gallery of maps” som innehöll ett gäng topografiska målningar av kartor över Italien. Den största förvåningen var hur liten Michelangelo-tavlan ”The creation of Adam” ( den med fingret ) faktiskt var i verkligheten. Vi förväntade oss komma in och se ett helt tak täckt i den. Men till vår förvåning var den bara en del av en massa mindre målningar i taket på Sixtinska Kapellet. Vi tittade lite snabbt i trädgården och köpte vår resas billigaste kaffe, 1€ tog de för en espresso inne på Vatikanen.

Man fick egentligen inte fota inne i Sixtinska kapellet, men alla gjorde det i smyg. Så vi tog chansen vi också.

Efter lite mer än två timmar kände vi oss nöjda och rörde oss mot utgången, planen var att gå in i S:t Peterskatedralen, men kön dit ringlade sig ett helt varv runt torget framför den, så vi hoppade över det och gick istället för att köpa vin. Eftersom vi var lite tidiga och inte vill hänga på låset, så gick vi och tog en mellankaffe medan vi väntade på att vinbutiken skulle öppna. När vi väl kom in i butiken så var den helt fantastisk. Ovanvåningen var rätt liten och hade typ bara sprit. Men om man gick ner en trappa så var det en jättekällare fylld med enbart en massa viner. Vi gick på den lokala expertisen och bad den gamla gubben som troligtvis var ägaren, att välja ut lite olika viner åt oss istället. På frågan om han kunde hjälpa oss med detta så svarade han ”How much time do you have?”

På vägen tillbaka till hotellet för omgruppering var det rusningstid och kanske inte den allra bästa tunnelbaneturen i våra liv, men fram kom vi.

Sista middagen för den här resan blev på en liten restaurang i Monti som heter Ai Tre Scalini. Det var nog den mysigaste restaurang vi vart på hittills, men maten var tyvärr inte riktigt lika bra. Men ändå gott. Till förrätt beställde vi in varsin alldeles för stor ostig sak och till huvudrätt åt jag lasagne och johan en enda stor köttbulle med sallad till.