Födelsedagsfirande och finrum

Min födelsedagsmorgon började med en fantastisk hemgjord tårta som Johan komponerat av bannankaka, frukt och grädde. Efter det packade vi alla väskor, lämnade vårat boende i Asakusa och tog tåget mot Shibuya.

Eftermiddagen spenderades med rullbandssushi och mer spelhalls-häng. Bland annat spelade vi ett slags digitalt keyboard-spel. Den enda låten som inte var japansk var Jinglebells. Så det blev mycket julfeeling.

Klockan fyra rörde vi oss mot hemlig ort. För att fira min födelsedag hade jag bokat två hörnrum på ett fen stjärnigt hotell, högt upp med 90 graders utsikt. Hannah och Andrei visste ingenting, utan Johan och jag gick i förväg och checkade in medan Hannah och Andrei fick vänta nere i tunnelbanan. När vi gick för att hämta upp dem visade det sig att det hänt en sake-olycka. En flaska hade nänligen spruckit i Andreis väska. Som tur var klarade sig pass och annat viktigt. De ledsna minerna byttes dock snart ut när vi fick se utsikterna från våra rum. Andreis väska skickades dessutom till tvätten, så den alkoholluktande situationen löste sig. 

Efter lite utsiktstittande, snabbduschar och att ha packat upp oss lite så var det dags att gå vidare mot restaurangen. Kvällen till ära så var detta en helvegetarisk sådan med 9-rätters avsmakningsmeny.

Vi var lite sena dit och trodde vi skulle bli av med bordet, men efter att ha sprungit oss svettiga så möttes vi i dörren av en lugn man som hälsade oss välkomna och visade oss till bords.

Sjukt nog så var vi helt ensamma i restaurangen. Den hade visserligen bara 10 platser totalt, men det kändes ändå sjukt med en helt egen middagsservering. Vi hade en alldeles egen kypare som hette Marcel, han var jättetrevlig och maten var helt fantastisk. Tyvärr ser den inte lika bra ut på bilderna här nedan. Men gott var det.

Mot slutet av vår måltid kom även kocken/restaurangägarinnan och presenterade sig. Vi fick till och med en extra liten experimentell efterrätt. Hela sitautionen var ganska surrealiastisk.

Kvällen fortsatte med ett besök till en ganska skum cocktailbar i ett höghus i Shinjuku. Tre av oss var nöjda med drinkarna men Hannah beställde en white russian och fick ett glas med ren konjak… Så vi gick vidare efter att vi druckit upp.

Äntligen var det dags att sjunga! Vi gick i princip bara in i en byggnad där det stod karaoke i neon på. Sedan hyrde vi ett rum i en timme. På vägen dit kikade vi in i andra rum och kunde se ensamma affärsmän som satt och sjöng efter jobbet. Vi insåg snabbt att man kunde beställa öl och pommes med en telefon. Så det gjorde vi. Sedan sjöng vi tills rösterna försvann. 

En timmes karaoke förvandlades till två timmars karaoke. Sedan tog vi taxi hem och satt i fönstret och spanade på utsikten. Lost in translation-stämning minst sagt. 

Dagen efter väntade frukost. Vi fick sitta i något slags extra fint frukostrum där de höll på att dra ut våra stolar och hålla på. Förmodligen för de visste att vi bodde i en av de finaste rumskategorierna. Det var lite obekvämt att bli så uppassad på morgonen. Men maten var supergod. Bland annat åt Johan ett slags rostat bröd med fermenterat smör som en kock tillredde till honom. Mums. 

Resten av dagen har vi försökt gömma oss för värmen i olika spelhallar. Vi vann en hel del gosedjur (främst Hannah såklart) och personalen i klädbutiken vi sedan besökte var mycket imponerad av detta.

Nu hänger vi på ett airbnb-boende nära flygplatsen. Imorgon väntar 3 olika flyg och en lång resa hem. 

Hej då Japan! 

Hej då alla som föjt oss på denna resa!

Lina

1 kommentar

Kommentarer inaktiverade.