Guldglass och utedass

Imorse luskade jag ut hur man använder sig av mynt-tvättmaskinerna  i trapphuset där vi bor, samtidigt som de andra ålade sig ur sängarna för att duscha. Vi tog en lugn morgon  och åt frukost sakta för attt inte ge oss ut förrän strax efter 11 imorse.

En av Kanazawas mest kända sevärdheter är deras vackra park, Kenroku-En. Den är klassad som en av Japans tre vackraste parker och huserar flera mindre konstgjorda sjöar, mängder av buskage, fotoglada japaner och en massa uppstakade träd. Här spenderade vi två timmar med att vandra runt i sakta mak efter vår frukost. Parken såg gigantisk ut på alla kartor, eftersom de var noga med att få med info om varje liten del. Men till vår förvåning så var den rätt liten.

Vi begav oss vidare mot den närliggande slottsparken, som anslöt sig till Kenroku-En via en gångbro. Slottet påminde lite om Versailles i sin enformiga avlånghet och den här parken var inte alls lika mysig, utan mer en förlängd borggård.

Från slottet gick vi med en viss hunger och våra ögon började sakta söka med ökande ihärdighet efter matställen i takt med att vi rörde oss mot ett gammalt samurajdistrikt som låg alldeles bredvid parken. 

Den här stan är väldigt liten, så alla sevärdheter i stadskärnan är inom gångavstånd av varandra.

Efter lite sökande fann vi mat, det blev någon kinesisk/japansk fusion-mat som var helt okej !

På väg mot samurajdelen så hittade vi även Tokyu Hands, en butik som är Panduro gånger tjugo kombinerat med Clas Ohlson. Vi köpte inget större här, bara lite roliga klistermärken vi hittade.
Samurajdistriktet var fint men mer exotiskt var mjukglassen de sålde på murakami, en lyxig snacksbutik. Den är alltså, som bilden visar, garnerad med guldfolie. Som visserligen ser häftigt ut p bild, men som smakar som händrna gör efter du hållt ett gäng svettiga 50-öringar i dem. Hannah och Lina tog varsin, medan jag och Andrei gjorde det socialistiska valet och åt standardglass.

Nästa stopp på vägen var ett gammalt Geishaområde med traditionella hus. Här var det fint, men efter allt spatserande tog vi lite kaffe innan vi kikade omkring runt husen.

När vi vandrade omkring här hade vi även livliga diskussioner om hur fantastiska de japanska toaletterna är. Även i en park, på tågstationer eller på småsunkiga matställen håller toaletten toppklass. Alltid med uppvärmd sits, inbyggd bidé ( som man kan ställa in önskad styrka och värme på ) och på de allra flådigaste, en fläkt som blåser dig torr efter bidéanvändningen.

Efter fotande vid fina broar, kaffedrickande, toalettprat och lite trötthet så begav vi oss mot mat. Vi velade en bra stund om hur vi skulle göra. Men till slut så gav vi upp och siktade mot sushirestaurangen från igår, den var trots allt fantastisk.

Idag var inget undantag. Vi fick platser vid ett japanskt bord, pratade ännu mer med ägaren om vart vi skulle åka vidare och fick gratis misosoppa med fisk i.

De hade även sett våra recensioner på Google sedan igår och var helt till sig och tackade för de. Vi åt nästan samma som igår och drack varsin öl. Ändå kom vi inte över 150 kronor per person.  När vi skulle gå kom ägaren utspringandes, jätteglad och gav oss varsin sakékopp! De har vi inga bilder på, men fina är de ! Jag blev så glad så han fick en kram, någonting jag inte riktigt vet hur vana de är vid här. Men han såg inte alltför överrumplad ut​ iallafall.