Kylskåpsnudlar och lövbiff

Idag lämnade vi vårt hus i Kyoto efter att noggrant ha kontrollerat att allt såg städat ut. Vi var lite oroliga efterson att vi gått över wifi-gränsen som lapp-mannen bestämt (3GB på 3 dagar??) och därför inte följt alla regler. Som tur var accepterade han vårat wifi-missbruk, för han gav Andrei en bra recension på airbnb senare under dagen. 

Vistelsen i huset har varit mycket bra. Perfekt läge och gott om plats. Men dåligt wifi och illaluktande toalett drog ner betyget lite. Så här såg det ut:

Vi tog oss till centralen, som var något kaosig eftersom den kryllade av skolklasser. Vi gissar på att de var på skolresa från landsbyggen för de skrek ”hellllloooooo” så fort de såg oss. Vi låste in våra väskor i skåp och begav oss till Nishiki-marknaden. Där hängde vi bland matstånden och åt sötpotatis på spett. Johan och Andrei testade även en starkt kryddad riskaka som de var tvungna att slänga på grund av hettan. Efter att ha vandrat runt i någon timme och spanat på diverse inlagda ting, så var det dags att ta sig tillbaka till centralen för att ta tåget mot Nagoya. 

I Nagoya åkte vi på en riktig nitlott. Vi gick in på en resturang för att äta ramen. Vi var lite stressade, så vi tog första bästa ställe. Först var det trevligt och vi var taggade, så här taggade faktiskt :

Tyvärr så var maten serverad kall. Själva tallriken var till och med så kall så att vi misstänkte att den blivit fryst för att hålla maten kall. Vi satt även under värsta luftinsuget, så det var lite kaka på kaka med kylan. Vi gav upp halvvägs genom våra portioner och köpte cheeseburgare på McDonalds istället.

Vid tretiden hoppade vi på tåget mot de japanska alperna. Tågvägen var minst sagt vacker med Hidafloden och de höga bergen. Det påminde lite om Österike om man tänkte bort bambuskogen och risfälten. 

Efter cirka två timmar var det dags att hoppa av i Takayama, en liten stad i Gifu provincen. Vi vandrade mot vårat airbnb-boende som visade sig vara värsta slottet: ett helt gigantiskt tvåvåningshus med en stor träbar vid ingången och en massagestol (?).

Efter att ha utforskat alla rum vandrade vi ut för att hitta kvällsmat. Vi upptäckte snart att nästan alla resturanger av någon anledning är stängda på onsdagar här. Så staden var lika tyst som Halmstad en söndagskväll. Som tur var fann vi tillslut en öppen restaurang en bit från floden. Lokalen var mysig med högt i tak och mini-grillar där man fick sina rätter serverade. Vi testade bland annat den lokala specialiteten Hida biff  (som grillades på ett löv) och den ”vattenfyllda gurkan” som säljs överallt. Vi hade även en liten svenskalektion med den gulliga kocken som bestämde när maten på våra grillar var redo att ätas. 

Lina