Första Shanghaidagen

Varje inlägg hittils har jag börjat med igår, idag eller imorse. Idag tänkte jag börja med igår. Igår var nämligen dagen då vi vaknade i Hangzhou och skulle ta oss till Shanghai. Vi kom fram till att min sjukdomsepisod dagen innan antagligen var en matförgiftning, då jag känt mig helt klar i huvudet hela tiden och nu praktiskt taget mådde bra.

Som vanligt så var vi rätt sega på morgonen, men med ändå hyfsade marginaler så valde vi att ta vandrarhemmets frukost för att sedan bege oss mot tåget med taxi. Problemet just denna dag var att det inte alls verkade gå att få tag på en bil. Alla bara skakade på huvudet och visade att de var upptagna. Så efter en kvarts förgäves letande och med 40 minuter kvar till tågets avgång så sprang jag tillbaka till vandrarhemmet och bad de ringa en taxi.

Med 30 minuter kvar till avgång så hoppade vi in i taxin och höll tummarna för att köerna  skulle vara obefintliga. Vi måste ha haft en otrolig tur med tiden, för vi hade hela 4 minuter kvar till avgång när vi hoppade ur taxin. Vi hade helt gett upp hoppet om att komma med tåget och redan förlikat oss med att köpa nya biljetter till nästa.

Men eftersom vi hade två minuter så kändes det ändå som att vi borde försöka, så vi köade till säkerhetskontrollen, kom igenom fort. Lyckades snabbt lokalisera vilket spår vi skulle till och tog sikte på den uttråkade kontrollanten på andra sidan stationen. Vi sprang och otroligt nog så blev vi nersläppta på spåret och hann med tåget med 2 minuters marginal.

Tåget var ett av de kortare, ett snabbtåg dessutom. Så efter bara 50 minuter rullade vi in i Shanghai. Vi hade en rätt bra beskrivning på hur man tar sig till vandrarhemmet, så vi tog oss dit fort.

Vi talade lite med två irländare och en svensk innan vi begav oss ut på stan. Vi bestämde rätt fort att vi var för trötta för att göra någonting kulturellt så vi begav oss direkt till Nanjing road.

Först tog vi en avstickare och lite mat. Helt underbara friterade dumplings, 2 med kött, 2 med grönsaker och 2 med räkor. Min mage blev lite arg på mig, men jag fick iallafall i mig mat!

Vi gick vidare mot Nanjing Road där vi tog oss till Forever 21. En klädbutik som Lina velat gå till i evigheter och där vi således stannade i evigheter. 2 timmar tog det att leta igenom de fyra planen och slutligen blev det en del inköp. Mitt shoppingmål var att köpa Harry Potter på kinesiska, så vi letade upp de två första i en närliggande bokhandel innan vi tog tunnelbanan hem igen.

Vi hängde lite i baren på vandrarhemmet tillsammans med de två irländarna som berättade att de åkt transsibiriska hit. Senare anslöt även svensken, två sydafrikaner, ett gäng fransmän och några britter. Tillsammans så begav vi oss till en bar. Svensken organiserade och vi åkte i tre taxis till vad som såg ut som ett vanligt lägenhetshus. Där ställde vi oss i hissen, åkte upp till våning 4 och när dörrarna öppnades så såg det helt overkligt ut. Man kom rakt in i en högst berlinsk, nerklottrad, rökig pub där alla spelade tärning och drack öl.

Där fastnade vi till klockan två innan jag började må lite dåligt igen, så vi åkte hem och somnade vid tretiden.