Handfatsspya och gurka

Igår sa vi Hejdå till sockertoppsbergen och begav oss med buss mot Guilins tågstation. För en gångs skull hade vi supergott om tid och självklart var kön till att hämta ut biljetterna obefintlig  (alla andra gånger har vi fått köa en timme).

Vi tillbringade väntan med att dricka kaffe och någon bra-för-magen-dryck. Sedan åt vi dumplings och jordnötssås-nudlar.

Sovvagnen vi skulle åka med visade sig denna gången vara öppen. Det var liksom inga kupeer utan mer som våningssängar i en vagn. Men stämningen var mysig med barn som sprang runt och främlingar som satt vid fönsterna i samtal. Några dramatiska saker hände.
*en kvinna stod och skrek uppmanande på kinesiska i typ 10 minuter och vi tänkte att hon kanske gick igenom säkerhetsregler. Plötsligt sprang hon fram och la en gurkbit på min hand. Och även på gubbarna jämte mig som även de var chockade. Det visade sig att kvinnan sålde någon slags gurkmask och skulle illustrera dennas funktion.
*Gubbarna jämte hade suttit och diskuterat oss i typ en halvtimme (hur vi såg ut, var vi kom ifrån osv). De trodde såklart att vi inte förstod någonting. Paniken i deras ögon när Johan tilltalade en försäljare på kinesiska var ganska underbar. Den försvann dock snabbt när han inte förstod vad hon sa tillbaka.

På morgonen fick jag reda på att Johan spytt två gånger under natten och haft kramper i magen. Vi lyckades iallafall ta oss till hotellet i Hangzhou men tråkigt nog har det varken blivit någon cykling runt west lake eller jazzklubb som vi tänkt oss. Deppigt men så är det. Försöker trösta oss med denna fantastiskt bittra kommentar några svenskar sa om west lake:”det var som att gå runt Vättern på en mototväg”.

Håll alla tummar att Johan blir bättre till imorgon för vi är så galet peppa på Shanghai. Bjuder på denna fantastiska bild på min man: