Vilodagen

Gårdagens hjältar var Jeff och amerikanen som var för gamla för att orka festa två dagar i rad och däckade med kläderna på redan 22.00. Vi var mycket tacksamma då vi skulle upp klockan sex idag. Dock hade de en pizzafest kl 4 på morgonen då de vaknade till liv & beställde pizza. Jeff fes också hela natten, men det hör inte till historien.

I vilket fall haffade vi tåget kl. 7.25 och tog oss till Wien på 6 lättsamma timmar. Det var helt klart den vackraste resan hittills, Slovenien – Österrikes gränsland är helt sagolikt vackert.

När vi lyckats ta oss till hostelet (vid 16 tiden) hade vi fortfarande planer på att bege oss in mot staden. Men vi insåg snart att vi behövde kvällen för att vila upp oss lite efter de senaste hetsiga dagarna.

Kvällen har därför spenderats i ett slags kuddrum tillsammans med andra trötta resenärer. Vi träffade bland annat en mycket trevlig australiensare som vi glömt namnet på.

Det här är den enda bilden vi har att bjuda på idag (pågrund av trötthet samt för dålig kamera för att kunna förmedla landskapet utanför tågfönstret).

På bilden är det någon form av koreanska nötter som vi fick av en av koreanerna vi delar rum med. Det är en mor & en dotter och kort efter nötöverräckningen och att vi knappt lyckats förklara att vi är Svenskar frågade mamman om inte vi ville leka med hennes dotter… Dottern är alltså typ lika gammal som oss och vi kan bara anta att mamman var rädd att dottern hade tråkigt & vill hjälpa till med vänskapsbanden. Något vi dock inte förstod att hon menat förrän i efterhand. Tyvärr svårt att umgås med någon som inte talar någon engelska. Även om,  när vi nu sitter i hostlets bar där det spelas tvättäkta, öronbedövande, men rätt bra ickemelodisk techno eventuella språkförbittringar inte hade märkts av.