Falafel, skor och drakar

Dagen i Ljubljana började med en 2timmars lång free walking tour. Den är alltså gratis och företaget lever på att folk är nöjda och dricksar. Vår guide var helt fantastisk, vi viste ingenting om Sloveninen när turen började men när vi gav vår dricks och gick där ifrån kändes det som vi viste allt. Hon pratade om byggnader, konstnärer, poltik och kultur i en väv av allvar och humor. De två euro var vi dricksade var de mest värt spenderade pengarna hitllis på resan.

Efter turen strövade vi runt i staden på egen hand. Ljubljana är en fabulös stad. Klassiskt vacker med sina barock byggnader men samtidigt brutal med sin grafiti och underground kultur. 15% av invånarna är studenter som har ett starkt inflytande på nattlivet och kulturen.

Längs floden och bakgatorna flockas människor på caféer och restauranger. Känslan man får när man går längs floden är inte att stressa iväg till något museum, det räcker helt enkelt med att slå sig ner på en stol och vara en del av staden.

I Ljubljana vill man även äta. Helst hela tiden. Förutom att det säljs glass exakt över allt (även på natten) så finns det även massa mat. Idag åt vi världens godaste största falafel (så stor att servetrisen tyckte vi var konstiga som ville ha två.)

Efter lunch åkte vi bergbana upp till slottet för att titta på utsikten. Johan var så trött att han somnade i gräset.

Efter någon timme i skuggan på hostelet begav vi oss ut i natten för att testa slovensk mat. Det visade sig vara en köttkorv med ost i plus pommes. Helt okej ändå. Den slovenska ölen vi drack till var iallafall super (och superbillig). Vi gick sedan vidare till två olika barer. Först en vid floden där jag drack spritz, sedan en hipp studentbar på en bakgata. Lite stolta blev vi när servetrisen trodde vi var slovenska studenter, fint att passa in i europas bästa miniatyrhuvudstad.